december januari
smältdeg på trottoarer i vagnspår
frosten tog barnen ett efter ett
och de små kurade de vässade sina vapen i vassen
december januari
fem dagar av kroppsparalys
örfil handklapp och barriärrev att utforska
din kropp ett hav en ocean
ensam roddbåt över svarta vatten
jag försökte ro utan åror
januari på kontinenten
små ludna djurbarn i knähögt gräs
solen konstant i zenit
hyenornas skratt ett eko av döende tider
men ormkroppen farligt nära tåspetsen
lik de serpentiner jag iklätt köket
januari januari
hjärtslag som intensifieras och huvudet därpå
fem kilo av allt det vackra spunna
och jag vaskade mina händer som för att rentvå mitt samvete
se på mig
jag andas nu
januari januari
social överdos jag önskar isolering
värjer mig i ljusgrå dimma
på balkongen i det lummiga utanför ditt kök
av ditt hudfjun väver jag persiska mattor
isolerar min tinnitussjungande trumhinna
januari januari
och vi talar till slut om de två
skälvande stämmor och plötsliga väta mot kinden
innan nolltvå trettiofyra förstod jag äntligen
och fyrverkerier i regnbågens färger
briserade i den frostklara skyn