bland paljetter och svärtade bryn
stod vi på randen av mitt ordförråd
svalde luften som simmade ovan munnarna
åt ljusgrå rök från smutsigt klubbgolv
mellan silverklädda väggar
famlade jag efter avsats att hålla fast vid
skrapade fingrarna blodiga
föll tills gryningsljuset träffade min iris
under ciggparfymerad skjorta
bankade lilla röda häftigare än förr
floder sköljde över mitt torra landskap
blev till oaser blev hägringar
efter tystnadens timma
ordkavalkadens kalas
de uteblivna hudkrockarna
fyndet av min demolerade bil
så är du sval
när jag vänder
och går mot dörren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar