onsdag 12 juni 2013

om varför allt är vackert

bilder på sociala forum
blixtrande kameror över svarta dansgolv
beatet som en aldrig upphörande puls
och jag undrar om det var helhjärtat
som vore det frånskilt verkligheten
bara virtuell materia

de små fjunen som omger dina överarmar
de är som silke mot överläppen
den som lallar med till Fridas toner
om Farmor om plockade äpplen om guld
lallar med till I love you I love you I love you

brusande oljud mellan hjärnhalvorna
som sprakande telefonlinjer eller krossat glas
under skosulorna i de blödande händerna
på tallriken på skeden i den svullna barmen

dina välvda höfter mot morgonmjuk madrass
de som verkar vara anpassade efter mina händer
de som spelar harpspel
uppå din ännu vinterbleka hud

bokstäver mot ljusgrå bakgrund
den som bildar bitter kontext
om uppgivenheten inför känslostormarna
de som uppstår när inget går
så som du vill

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar