erotikens lögner

jag vaknar av dina trevande fingrar
de applicerar ett bestämt tryck mot svagare punkter
följer inga regler utan fladdrar

stegrar sig sjunker under fullföljer

senare viskar jag förlåt förlåt mot din tunna hjässa
pratar om knappar och andra svårigheter
din mun ursäktar 

ögonen inte lika lögnaktiga

det är ojämlikheten igen
gnagandes under avslagna dagar

det borde vara tvärtom

du med alla hästar hemma 

du borde trona borde briljera

professionalismen fullkomligen blomstrade

där är jag absolut ingenting

ändå förkunnar du med spänd stämma att du är våldsamt kär i mig
mitt tillkännagivande; att jag tror att jag håller på att bli kär i dig

trevande fingrar spända lår

jag initierar ingenting längre

lägger bara munnen mot din hals

flämtar när det förväntas av mig

faller för dig
faller för lite för dig