En dag med Mors brev bredvid min bädd. Ett A4 fyllt med precis så mycket förlåt och förnuft att det skulle krossa Tengils hjärta. Nog fan fick det mitt att rämna.
Är i hembyn. Ankomst igår ca alldeles för sent så släpade stora väskan och alla tusen attiraljer till E och F som bor i stor bädd i lilla Lund. Hade bokstavligt packat med hela garderoben från Göteborg för känner som alltid ett stort behov av att ena dagen vara klädd som glammig jävla skjorthipster för att den nästa jobba prima flatlook i truckerkeps och linne som när det blåser visar de små perky inpackade i svart spets. Väl i fina trean kastades jag på drinkbordet och slogs med flaskorna till dess att febern återvände och gula fula snigelbussen tog mig hem till mors hus i denna sövda by.
Idag då. Med krossat hjärta och ett brev i handen och en mor som uppskattar att jag nu spelar hockey (metaforer 4ever) och finaste kaffet och korsordet och nya dattttan som möjliggör informationssökning och vackraste grönskan precis överallt. Men trots detta lever ett pockande hjärta innanför min bröstkorg. Det darrar och rister och hotar allt som oftast med att hoppa ut och ta sig en svängom på detta stengolv som breder ut sig framför mig. Så jag gör precis som alltid annars och låter de långsmala knappra lös på tangenterna och paketera precis hur det känns i några rader som jag alltid i efterhand betraktar med lika mycket hat som kärlek.
min vän tog håret
hennes späda fingrar mot min hjässa
och boom clap bachelors i bakgrunden
hårfall mot ljudfylld matta
med tom nacke i nya flugan
och flortunna skjortan i flortunna sanningen
på klubb att drunkna i
ett dom där det bör vara vi
i mitt gamla slitna brodyr nu
och stubbig vän på väg hit
en vars armar kan bära ton
skedar i gryningsljus
tar på mig dansskorna
dunkelt ljus över spegelbilden
en förvräng mask
en problematisk konstruktion
men till avgrundsdjup bas och stroboskop
kan jag dansa världen vacker
smälla läderklädda fötter mot slitet golv
leka flugornas herre i blå snara
och tro på stora lögner i små format
-C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar