blommor. jag vill ha blommor i skiftande färger djupgrön bottenbädd att vila tårna på. lilla jordsäcken på karmen men livlöst i mina krukor livlöst i gjuten cement. försöker förstå göteborgspostens rutmönster men saknar kaffekasken behöver cointreaukicken och sivs konstruktioner. som då i solen med örter att förtära strax intill och mjuka barrkuddar under mina slipade hälar. det fanns sådana onsdagar då.
onsdagar nu är cancerpinnar och solerodrinkar på amerikanska. och dimhölje runt en klubbkväll som aldrig blev och det där maniska i mina fingrar när jag diskar kastruller halv två om natten. du och din man på drop in för att ni varit på gynakuten och hur jag än tuggar på min tunga så finns knutorna kvar. det var något om äggstockar och du åt ipren på mitt köksgolv kanske inte riktigt men det blir konkavt i kapslade alkoholbubblor. min hjärna missförstår kroppen och tror att det är höst tjugohundratio att jag krokat arm med prickig klänning kan gå kan stå efter tio öl. och solerosocker som fastnat i mitt hår smakar acetonvatten i min idiotis efterdyningar. kanske för att det var skir neon under mina ögonlock. igår i din boning som är kök och bord i ett och mina fyra glasflaskor och drinken i min strupe och det lätta i mina lemmar som sedan mars glömt av att återhämta de mjuka handtagen. torsdag morgon med krås under hakan skor att bada i och en pressande tid att prestera på. ljusgul pekingeser under min tinning gälla strupljud och små små sår i min överläpp små små hack i den undre. jag tror att armarna kommer falla av om jag lyfter annat är tunna pappersark. och texten i telefonen om ytterligare en estrad och jag tror inte på sommaren längre snarare på evigheten som inkapslar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar